Annika ringde idag och frågade om jag var hemma och så kom hon bort med denna fina och ett kort där det står att dem i Kosta saknar mig. Detta gjorde verkligen min dag, så söta dem är! Jag älskar dessutom Åsa Jungnelius serie MAKE UP, men har aldrig blivit att jag köpt något. Vill ha läpparna och nagellacket också!

Nu ska jag lägga mig, ensam, i min stora dubbelsäng och sniffa på kudden som luktar Thai. Åh så tomt det är här hemma utan honom! Såhär fin är han när han sover:

 

 

Världens bästa du ♥

  

 

Sjukt vad jag saknar Thai nu! Det blir liksom sån kontrast. Från att ha umgåtts nästan 24/7 varje dag i över en månad - till att bo över 60 mil ifrån varandra och inte ens kunna ses. Det är tufft. Och sjukt tomt. Förhoppningsvis så kommer vi inte ha det såhär alltför länge till i alla fall och det är skönt att veta. Hade man inte sett ett slut på själva "distansgrejen" så hade det nog varit betydligt jobbigare. Då skulle jag nog blivit lite knäpp i huvudet. Eller ja, mer knäpp än vad jag redan är då.

 

Vi är för bra vi <3